Med anledning av kriget i Europa vill vi dela med oss av några viktiga saker att tänka på framöver i denna extraordinära situation. Detta då vi vet att många känner en oro inför det rådande säkerhetsläget, särskilt barn och unga. Våra yngsta snappar upp mycket mer från nyheter och tidningar än vad vi vuxna kanske tror, så det är viktigt att kunna svara sakligt och korrekt på barnens frågor. För att kunna göra detta måste vi själva se till att vi har korrekt information från trovärdiga källor.
Det sprids just nu otroligt mycket information från olika håll, varav en del är falskt och syftar till att skrämmas eller skapa motsättningar bland oss. Möter du barn och unga som är rädda är det viktigt att ta deras rädsla på allvar. På bland annat Skolverket (skolverket.se) och Rädda Barnen (raddabarnen.se) finns enkla tips och råd kring hur du bäst bemöter barnens frågor och funderingar, så kolla gärna in dessa sidor. För oss vuxna finns bland annat fojo.se/faktajouren (Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet) och thl.fi (Institutet för hälsa och välfärd) som ger bra tips i hur du förhåller dig till nyhetsflödet. Nedan har vi samlat de viktigaste frågorna du alltid bör ställa dig – alltså grundläggande källkritik.
- Vem eller vilken är grundkällan, alltså den person som påstår något eller källan informationen härstammar från?
- Är det en forskare eller sakkunnig person som uttalar sig i en fråga? Hänvisas det i så fall till fler källor eller undersökningar, statistik, intervjuer eller annat material som stöder informationen?
- Vad vet du om utgivaren? Om ny information endast finns på ett ställe i sociala medier eller på en okänd webbplats är det värt att avvakta innan du bedömer informationen som verifierad. Har något nyhetsmedium som du känner till och litar på publicerat något som rör ämnet?
- Vem gynnas av informationen? Kan påståendet, eller den förklädda åsikten, spridas av en part som drar politisk eller kommersiell nytta av den?
- Har informationen eller källan tolkats och citerats rätt?
- Var alltid försiktig med att se enskilda personers berättelser som bevis på ett större fenomen. Undersökningar visar att människor lätt litar på länkar och information som delas av närstående i sociala medier. Skräm inte upp eller vilseled någon annan om du inte är säker.
- En vanlig form av desinformation är en bild tillsammans med ett felaktigt påstående om vad som syns på bilden. Vi tror lättare på det då, när vi själva kan ”se det”. Fördelen är att bilder oftast är lättare att granska än påståenden. Det enklaste sättet är ett omvänt bildsök. Jornalisten Jonathan Lundberg har gjort en steg-för-steg-guide som visar hur du enkelt kan göra denna koll själv.
Vi hoppas av hela våra hjärtan att kriget mellan Ryssland och Ukraina får ett snabbt slut så att vi kan återgå till ett mer stabilt världsläge. De övergrepp som Ryssland just nu utsätter Ukraina för är ett hot mot hela demokratin och vi kan inte nog ta avstånd från dessa handlingar. Make love, not war.