Vad finns på nätet?

Att hänga på nätet kan vara både roligt och utvecklande på många sätt. Människor kan med hjälp av nätet hålla kontakten med vänner som bor på andra sidan jorden, spela roliga spel tillsammans och lära sig en massa nya spännande saker. Det händer till och med att människor träffas på nätet och blir kompisar för livet – kanske till och med förälskade i varandra!

Nätet kan alltså vara en fantastisk plats för alla att vistas på, men oavsett din ålder är det mycket viktigt att du känner till spelreglerna och är medveten om att det också finns risker med att hänga på nätet. Här på vår sida försöker vi hjälpa dig att på bästa sätt förstå hur du ska kunna spela, chatta och ha kul med dina kompisar utan att hamna i en riskfylld situation. Följer du de tips och råd vi satt ihop här på sidan så hoppas vi att du i god tid kan undvika att bli utsatt för näthat, troll eller något annat otrevligt.

Desto mer påläst och kunnig du är om nackdelarna med nätet desto lättare blir det att njuta av alla de härliga fördelarna som faktiskt är klart fler! Tillåt dig att ha kul, men var rädd om dig! 

Källkritik

På nätet kan det ibland vara mycket svårt att veta vad som faktiskt är sant och vad som är påhittat. Det finns gott om sidor som ser proffsiga och trovärdiga ut, men trots detta sprider de lögner eller falsk information (även kallat fake news). Du måste därför alltid göra ditt yttersta för att ta reda på om det du läser verkligen är sant innan du kommenterar en nyhetsartikel, delar ett blogginlägg eller på annat sätt uttrycker dina åsikter i det offentliga. Ett gammalt talesätt som känns minst lika aktuellt idag är: “Om det låter för bra för att vara sant så är det troligen inte sant!”

Viktigt här att tänka på är att även en del vuxna med hög utbildning kan ha svårt att se vad som är sant eller falskt på nätet, så det är inte bara barn och ungdomar som måste lära sig källkritik – det gäller även alla vuxna.

Hur blir man då källkritisk? En bra start är att alltid ta reda på vem som står bakom artikeln eller blogginlägget du läser. Är det en kompis eller någon du följer i sociala medier som uttrycker en stark åsikt utan att berätta var informationen kommer ifrån kan du alltid fråga “Har du en källa på det?” i kommentarsfältet. Om de inte kan ge ett bra svar så är risken att det som skrivits inte är sant.

Ett konkret exempel är om någon skriver “Nästa år ska alla Volvo-bilar utrustas med propeller där bak!” Det låter ju inte särskilt troligt och du skulle förmodligen tro att personen som skrivit detta har hittat på. Skulle det däremot stå “Jag läste på Volvos hemsida att nästa år ska alla Volvo-bilar utrustas med propeller där bak!” då har personen som skrivit angivit Volvos hemsida som källa för informationen och du kan enkelt gå in på hemsidan själv och se om personen talar sanning eller inte.

Ibland kan det dock vara lurigare om personen faktiskt anger en källa, men du misstänker att källan är en sida som sprider falsk information. Då gäller det att leka lite detektiv och hitta andra källor som motbevisar den falska informationen. Detta är verkligen inte särskilt lätt alla gånger, men att träna på källkritik och bli duktig på detta är faktiskt både roligt och lärorikt. Försök att se dig själv som nätets hemliga detektiv som avslöjar en massa bluff och båg, det behövs nämligen många skickliga källkritiker där ute! 

Nättroll

När någon på nätet försöker provocera dig att reagera kraftigt kallas det att personen i fråga trollar dig. Det kan vara genom att skriva något taskigt eller dumt på sociala medier, eller kommentera elakt på någons bild eller post – allt med syftet att få andra att börja diskutera eller tjafsa. Det behöver inte enbart vara för att skapa hat, men det är ofta så denna metod används. Målet är oavsett att skapa uppståndelse och få andra att reagera. Ett så kallat troll eller nättroll har som sitt mål och syfte att få dig upprörd och ur balans. 

Typiska troll använder ofta provocerande ord, är konfliktsökande, är ofta anonyma eller har falsk identitet, försöker medvetet leda in konversationen på känsliga ämnen, använder gärna egna “bevis” (”Jag har minsann själv varit med om detta…”) för att få andra ur balans, om ingen svarar kommenterar de gärna sina egna inlägg och gör ibland inlägg från flera olika profiler som ofta är fejkade.

I avsnittet om IDENTITETSKAPNING OCH OLAGA IDENTITETSINTRÅNG berättar vi mer om hur någon kan använda dina bilder och din information för att skapa fejkade konton. Att utge sig för att vara någon annan är en form av BEDRÄGERI och är ett brott som alltid bör polisanmälas.

Trollfabriker

Det händer tyvärr ganska ofta idag att nättroll och bloggare som sprider propaganda eller falsk information går samman för att hjälpas åt på nätet. När denna typen av människor organiserar sig med ett gemensamt syfte kallas det för en trollfabrik. Ofta används botar (en slags internetrobotar) för att skapa massor av fejkade konton som sedan sprider och delar information med målet att skapa förvirring eller skrämmas. Det är heller inte ovanligt att privata mailadresser sprids bland trollfabrikerna vilket gör att de kan skicka ut organiserade massmail. Din privata inkorg kan på så sätt bli överfylld av hatiska mail.

Upplever du denna typen av obehagliga aktioner ska du alltid spara mailen som bevismaterial. Prata alltid med en vuxen som du litar på ifall det känns läskigt. Även i dessa fall är det viktigt att polisanmälan görs, då det kan röra sig om exempelvis OLAGA HOT eller KRÄNKNING.

Nätfiske

Det man kallar nätfiske (efter engelskans phishing) är ett samlingsnamn för spam, social manipulation eller försök att lura till sig andras lösenord, inloggningsuppgifter, kreditkortsnummer eller annan privat och känslig information. Det görs med hjälp av falska mail eller webbsidor. Ofta är dessa väldigt välgjorda vilket gör att du luras att öppna, klicka eller på annat sätt följa deras instruktioner och på så sätt lämna ifrån dig dina uppgifter. Bara genom att klicka på denna typen av länkar kan göra att du utsätts för olika sorters intrång i din dator. Även nätfiske är en form av BEDRÄGERI som kan behöva polisanmälas. Prata med någon vuxen du litar på om du är osäker. 

Skvallerkonton

På senare tid har det blivit allt vanligare att anonyma skvallerkonton och skvallerbloggar sprider falska rykten och rent förtal om influencers och andra kändisar, men också om helt vanliga barn och ungdomar. I en del städer förekommer det exempelvis att flera skolor har elever som driver anonyma skvallerkonton eller skvallerbloggar där andra elever pekas ut som horor, psykiskt sjuka eller andra extremt kränkande lögner. Detta är ett allvarligt problem eftersom de personer som hängs ut med namn och bild på dessa sidor naturligtvis mår mycket dåligt.

Det kan dessvärre vara svårt att bevisa exakt vem som är skyldig till spridningen om det kommer från en anonym sida. Om detta fenomen är något som upptäcks bland elever eller skolans personal så måste det genast tas upp och motverkas på alla sätt. Även om de som hittar på och skriver denna typen av påhopp och lögner på nätet kanske anser att det “är på skämt” eller “på skoj” är det fortfarande brottsligt att medvetet sprida falska uppgifter om andra personer. Både FÖRTAL och KRÄNKNING som vi berättar om i separata avsnitt är olagligt och kan ge böter.

Om du stöter på denna typen av sidor eller konton så är det jätteviktigt att du pratar med någon vuxen som kan bedöma om det är läge för polisanmälan och om det behöver vidtas åtgärder på skolan för att få stopp på spridningen.

Gaming & spel

Alla ni som gillar att sitta vid datorn, telefonen eller paddan och spela har säkerligen haft diskussioner med era föräldrar, lärare och andra vuxna om skärmtid. Då vår uppgift i första hand är att försöka stoppa näthatet och hjälpa er barn och ungdomar att undvika farliga situationer så kommer vi inte gå in på skärmtiden här. Detta är en annan viktig fråga som andra är bättre på att diskutera med er. Låt oss bara för sakens skull inflika att det aldrig är hälsosamt eller bra för dig att spela för mycket och för länge. Tänk på att ta pauser, röra på dig emellanåt och framför allt – gå ut och ta frisk luft.

Bortsett från skärmtiden – vad är då riskerna med gaming? Dels är det väldigt vanligt att barn spelar spel som egentligen är barnförbjudna. Ett av de vanligaste exemplen är GTA, som innehåller scener och ett språk som verkligen inte är barnvänligt. Det finns många andra exempel som är lika illa eller värre och många barn upplever ett grupptryck att delta i dessa spel. Tänk på att det alltid finns en anledning till att saker har åldergränser och även om det kan vara svårt att säga nej så är det viktigt att försöka stå emot grupptrycket. Spel med aggressivt våld och fult språk är inte hälsosamt att delta i och många har upplevt mardrömmar och obehag efter att ha deltagit i denna typen av spel. Prata alltid med någon vuxen du litar på ifall du tycker det är svårt att stå emot kompisarnas tjat. 

Det allra största problemet är dock när barn och ungdomar spelar online och chattar med andra medan de spelar. Där finns det massor av risker att se upp för, då just spelchattar är en av de vanligaste platserna där vuxna utger sig för att vara barn. Detta är ett allvarligt brott som kallas GROMNING (efter engelskans GROOMING) och det kan du läsa mer om i avsnittet om SEXUELLA ÖVERGREPP. Det gäller verkligen att vara oerhört uppmärksam och försiktig när man chattar med främlingar, glöm aldrig det!

Härskartekniker

Härskartekniker förekommer både i verkliga livet och på nätet och kan vara riktade mot en särskild grupp eller en enskild person. Härskartekniker förekommer helt enkelt i alla sorters sociala sammanhang och handlar om att förtrycka eller förminska en person eller en grupp. Detta sker för att någon eller några är fast beslutna om att behålla sin nuvarande status, tysta ner andra eller slippa ifrågasättas.

Det finns en del typiska exempel på när härskartekniker används:
– När du blir påhoppad i ett kommentarsfält för att du har skrivit något, men istället för att det handlar om vad du faktiskt skrev så handlar det om dig, ditt privatliv eller ditt utseende.  

– När saker bestäms utan att du fått säga din åsikt. Det kan ske när personer kommunicerar via nätet men “glömmer” (aktivt väljer) att inte bjuda in alla i tråden eller diskussionen.

– När personer ger sig själv företräde och uttalar sig om saker de egentligen inte har kunskap om eller erfarenhet av, utan att faktiskt lyssna på människorna de pratar om.

– När personer använder så kallad gaslighting vilket innebär att någon med makt eller privilegier ifrågasätter en annan människas upplevelse till den milda grad att peronen till slut tvivlar på om upplevelsen verkligen stämmer.

Om du upplever att du blir utsatt för härskartekniker finns det idag gott om organisationer på nätet som jobbar för att motverka detta. Ett effektivt sätt att bemöta problemet är att söka stöd i någon av dessa grupper och gå ihop med andra som upplevt liknande saker. Tillsammans kan ni bemöta personerna som förminskar och kränker så att de förstår att det faktiskt är fler som delar din upplevelse.

Tips & trix

Är du under 18 år och upplever något obehagligt på nätet, något som gör dig ledsen eller något som helt enkelt känns fel så är alltid vårt första och bästa tips att försöka prata med en vuxen som du litar på. Det kan vara en förälder, en lärare eller någon annan du känner väl. Vi förstår dock att det i vissa lägen kan vara svårt att prata med någon vuxen, då man som barn eller ungdom ofta känner att de vuxna inte förstår problemen man berättar om. Just när det kommer till nätet är det många vuxna som inte fattar riktigt hur det funkar och då kan det kännas svårt att förklara något man varit med om. Vi kommer därför att tipsa om olika ställen dit du alltid kan vända dig anonymt och få stöd.