Stöd & hjälp för barn och unga

Hjälp finns alltid nära till hands – utöver Nätpolarnas egna stödfunktion Berätta för oss
så finns det flera organisationer som kan hjälpa dig som blivit utsatt.
Nedan hittar du flera organisationer som du kan ta en direkt kontakt med genom en chatt eller ett telefonsamtal.

Bris

Bris, Barnens rätt i samhället, arbetar varje dag för ett bättre samhälle för barn. Hos Bris kan du som är upp till 18 år prata med en kurator, chatta och prata med andra unga i forum. Du kan också kolla in filmer, lyssna på poddar och läsa om viktiga ämnen. Bris har även öppet nattetid. Utöver stöd och hjälp till barn och unga erbjuder Bris stöd och råd till vuxna som har frågor eller som känner en oro för ett barn. 

bris.se

BOUJT

Barn- och Ungdomsjour på Teckenspråk är en barn- och ungdomsjour som riktar sig till döva och hörselskadade barn och ungdomar i åldrarna 7-21. Här får du hjälp och stöd på svenskt teckenspråk efter skoltid. BOUJT erbjuder bland annat stödsamtal med döva och hörselskadade syssnare samt information om kroppen, tankar och känslor. Det finns även en frågelåda där du kan ställa frågor.

boujt.se 

Brottsofferjouren

är en ideell organisation som arbetar för alla brottsoffers rättighet och finns till för dig som har varit med om ett brott, blivit vittne till ett brott eller känner någon som har blivit utsatt för ett brott. Brottsofferjouren erbjuder samtalsstöd och kan hjälpa dig vid polisanmälan, förhör och rättegång.

brottsofferjouren.se 

ECPAT

är en barnrättsorganisation som arbetar mot sexuell exploatering av barn. Här finns bland annat anmälningssidan ECPAT Hotline där man kan tipsa anonymt om misstänkt sexuell exploatering av barn. På Ditt ECPAT kan du som är under 18 år få stöd och kunskap om sexuella kränkningar, bilder, hot och övergrepp. Behöver du ta ned nakenbilder som spridits finns hjälp att få.  

ecpat.se

Jourhavande Kompis

är en stödchatt för dig upp till 25 år. Oavsett vem du är eller var du befinner dig så kan du chatta med oss. Hos oss är du anonym och de som svarar i chatten är också det. Vi är inga psykologer eller experter, bara andra unga människor som finns här för dig när du behöver det.

rkuf.se

Mind, självmordslinjen

är en oberoende ideell förening som arbetar för psykisk hälsa. Vi är religiöst och partipolitiskt obundna. Mind erbjuder stöd och hjälp för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. Vi finns här för att lyssna på dig och prata med dig där du befinner dig i livet. Vi vill ge dig stöd, hopp och motivation till att vilja leva och/eller söka hjälp.

mind.se

Unizon

är riksförbund för över 130 idéburna kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna möter er unga med alla sorters funderingar. Ingen fråga är för liten eller för stor och den som hör av sig behöver inte säga vem hon är. De flesta kontakter sker via mejl och chatt och de kan röra kroppen, sex och relationer, men också missbruk, självmordstankar och våld i nära relationer. Den vanligaste anledningen att söka stöd är dock sexuella övergrepp och våldtäkt. Förövaren är oftast en jämnårig eller äldre kille, eller en styvpappa eller pappa. Jouren lyssnar, stöttar och peppar. De kan hjälpa till i kontakt med rättsväsendet och andra myndigheter.

unizonjourer.se 

Killar.se

Du bestämmer själv vad vi ska prata om! Det kan exempelvis vara något pirrigt, kul, jobbigt, trist, ångestladdat eller hemskt. Alla typer av funderingar, känslor och tankar är välkomna. Vi dömer ingen! Alla är välkomna att höra av sig! Men vi har lite extra fokus på alla som definierar sig som killar.

killar.se 

RFSL Ungdom

RFSL Ungdom är ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. Organisationen arbetar för en värld där alla ska få vara sig själva på sina villkor och mot diskriminering, våld och negativ särbehandling. Här finns stöd och tips till unga hbtq-personer.

rfslungdom.se

Utsatt för brott?

Juridikinstitutet

Institutet för Juridik och Internet är en juridisk expert- och informationsorganisation som hjälper personer som utsatts för kränkningar på nätet. Här kan du ställa frågor om näthat och brott och straff.

juridikinstitutet.se

Polisen

Att anmäla till Polisen
Alla brott ska egentligen anmälas till polisen, men så är det inte alltid. Vissa brott anmäls oftare än andra. Brott mot barn anmäls för sällan och då får barnen varken hjälp eller rättslig upprättelse.

Vad händer efter polisanmälan? Jo, när en brottsanmälan har gjorts ska polisens förundersökningsledare eller åklagare bedöma vilka möjligheter som finns att utreda brottet. De beslutar därefter om en förundersökning, dvs polisens utredning som kallas så. Saknas det tillräckliga bevis kan en förundersökning läggas ned.

Om det inte är ett brott eller att en utredning läggs ned: 
Ibland är barn med om jobbiga saker som inte är brott. Även om det som man har varit med om inte är ett brott har man alltid rätt att få hjälp. Då är det socialtjänsten eller kommunens övriga stödverksamheter som hjälper barnet. Att en utredning läggs ned betyder INTE att polisen och alla andra inte tror på dig, inte hör dig eller inte förstår dig. Det handlar om att det saknas tillräckliga bevis mot den som är misstänkt för brottet eller om det inte finns några spår att följa. Den som misstänks för brottet kanske är under 15 år och därmed inte straffmyndig vilket man blir först när man fyller 15 år. Begår man ett brott innan dess är det socialtjänsten i den kommun man bor i som beslutar om lämpliga åtgärder. Från det att man fyller 15 år till det att man fyller 21 år får man ett lindrigare straff än vuxna. Ju äldre man blir desto mer liknar straffen de som vuxna får.
Mer finns att läsa på: domstol.se

Det finns andra skäl till att en förundersökning läggs ned och i de fall det bedöms att det inte finns några möjligheter att utreda brottet ska den som anmält brottet få veta det. Läs mer om det hos polisen.se

Måsägandebiträde
Målsägandebiträdets uppgift är att ta tillvara målsägandens intressen och vara till stöd under förundersökning och rättegång samt att eventuellt hjälpa till att begära ersättning/skadestånd. Målsägandebiträde utses av domstol vid vissa grövre brott, t.ex. vålds- och sexualbrott, eller om det av någon annan anledning finns ett särskilt behov av biträde. 

Vem kan få Målsägandebiträde?
Lagen om målsägandebiträde reglerar i vilka fall du har rätt till ett målsägandebiträde. Det kan till exempel vara aktuellt om du har blivit utsatt för ett sexualbrott eller om du är närstående till den tilltalade. Ibland kan du också ha rätt till ett målsägandebiträde i andra fall, till exempel om du är väldigt gammal eller ung eller har andra behov av hjälp och stöd under rättegången. Det är domstolen som gör denna bedömning.

Under förhöret får man berätta vad man har varit med om
Under förundersökningen får man berätta för polisen om det som man har varit med om. Detta kallas för förhör. Det finns poliser som är extra bra på att prata med barn om jobbiga saker. Under förhöret får man många frågor och ibland kan det kännas svårt att berätta om allt. Det är bra att berätta så mycket som man kan av det som har hänt så att polisen kan hjälpa och inte missar något viktigt.

Barn kan få hjälp även om det inte blir någon rättegång
När förundersökningen är klar bestämmer åklagaren – åklagare utreder brott, väcker åtal och deltar i rättegångar – om det ska bli en rättegång. Om det inte finns tillräckligt med bevis blir det ingen rättegång. Det betyder inte att det som har hänt är okej. Även om det inte blir någon rättegång har barn rätt att få hjälp av socialtjänsten.

Vad är anmälningsplikt?

Anmälningsplikt gäller alla vuxna som jobbar med barn. Det innebär att om en vuxen misstänker eller vet att du far illa måste hen ta kontakt med socialtjänsten eller dina vårdnadshavare, alltså dina föräldrar eller andra vuxna som ansvarar för dig. Anmälningsplikten finns till för din skull. Så om din situation kan bli värre av att dina vårdnadshavare får veta behöver de inte kontaktas. 

Anmälningsplikt gäller inte bara i skolan, utan också för de som jobbar på till exempel BRIS eller ungdomsmottagningen. Du kan alltid fråga kuratorn eller den du pratar med hur tystnadsplikten fungerar. 

Skolan har också utredningsplikt och handlingsplikt. Den innebär att om en rektor får veta att en elev upplever sig utsatt (även på nätet) måste skolan ta reda på vad som hänt, se till att kränkningarna upphör och inte riskerar hända igen. 

Vad är tystnadsplikt? 

Skolsköterskan, skolläkaren, kurator, psykolog och BRIS-personal har sträng tystnadsplikt och får inte berätta för någon om sånt som du berättar för dem. 

Lärare och rektorer har också tystnadsplikt men den är svagare. De får prata med annan personal på samma skola om sånt som rör din skolgång. 

Det är olagligt att bryta sin tystnadsplikt. Den som gör det kan dömas för brott mot tystnadsplikt. 

Präster har ABSOLUT TYSTNADSPLIKT. Det är den strängaste formen av tystnadsplikt och innebär att en präst aldrig någonsin får berätta vidare om sånt som sagts i enskilt samtal, inte ens om någon säger att de begått eller utsatts för ett allvarligt brott. Prästerna har alltså ingen anmälningsplikt i sin yrkesroll.  

https://farmaciaitalia.to/