Stöd & hjälp till dig som vuxen
Att söka hjälp är oftast ett stort steg att ta. Både för den utsatte och de berörda runt omkring. Nedan berättar vi om olika organisationer och myndigheter där hjälpen finns.
Här kan du även finna några konkreta tips på hur du kan föra en dialog med en utsatt person.
Socialtjänsten
Socialtjänsten finns i alla kommuner i Sverige och ska se till att barn och unga får det stöd och skydd som de har rätt till. Om ett barn inte mår bra hemma, är otrygg eller känner att det inte finns någon vuxen som tar sitt ansvar som vuxen, kan och ska socialtjänsten hjälpa dig oavsett vad det är som hänt.
De som jobbar på kommunens socialtjänst försöker på olika sätt hjälpa barn och unga som inte mår bra för att de ska få det bättre.
Läs mer och ta dig vidare till socialtjänsten här: umo.se eller här jagvillveta.se
BUP
Erbjuder psykiatriskt stöd, utredning och behandling för dig som är yngre än 18 år. Det finns olika anledningar till att barn har kontakt med BUP. Det kan till exempel vara om man mår psykiskt dåligt efter att ha varit med om ett brott eller mår dåligt av andra anledningar. På BUP jobbar personer som är vana att prata med barn som inte mår bra. Oftast är de psykologer, kuratorer eller läkare: psykiatriker.
Polisen
Du behöver aldrig veta vilket brott du varit med om eller vem som begått brottet för att kontakta polisen och berätta om det som hänt. Anmäl om någon har gjort dig illa, skadat dig fysiskt eller psykiskt: det du tror eller vet är brottsligt. Det bästa är att anmäla för att personen som begått brott ska sluta och förhoppningsvis bli dömd.
Oftast är det någon vuxen som ringer 114 14 till polisen eller anmäler till polisen.se om/när ett barn är med om ett brott. Barn kan också själva anmäla.
Läs mer om lagar och fakta hos polisen.se
Tips och råd från polisen
Vad gör jag som vuxen och hur hanterar jag mitt barns nätvanor? Nedan hittar du några tips till dig som ska prata med barn eller unga om internet. Mer information hittar ni hos polisen.se
- Ta reda på vilka appar barnet använder och lär känna dem själv, helst tillsammans med barnet.
- Fråga inte bara hur barnet har det i skolan eller på träningen, utan också hur det är på internet.
- Prata med barnet om att aldrig skicka nakenbilder till någon. Inte ens någon som hen litar på. Man vet aldrig vad som händer med bilderna i framtiden.
- Berätta för barnet att någon som ber en minderårig om nakenbilder begår ett brott. Det kan göra det lättare för barnet att säga nej.
- Om barnet har varit med om något, visa att du som vuxen bryr dig och inte kommer straffa barnet genom att förbjuda barnet att använda internet eller liknande.
- Kom ihåg att vara tydlig med att det aldrig är den utsattes fel. Ansvaret ligger alltid på den som begår brottet.
- Det är också viktigt att komma ihåg är att ens barn eller ungdom dels kan vara utsatt men också en gärningsperson eller möjliggörare.
Nedan hittar du fler organisationer som hjälper dig!
BRIS
Här kan du få stöd och prata om vad som helst. Du kan ringa 116 111,
mejla eller chatta.
bris.se
Brottsofferjouren
Brottsoffermyndigheten arbetar för att göra det bättre för barn och unga som varit med om brott.
brottsofferjouren.se
Friends
Friends är en barnrättsorganisation som arbetar mot mobbning. På Friends webbplats finns fakta och information samt olika råd, tips och verktyg som förhoppningsvis kan guida och stödja dig i din roll som vårdnadshavare.
friends.se
Näthatshjälpen
På Näthatshjälpen hittar du flera guider om anmälan och information om näthat.
nathatshjalpen.se
Surfa Lungt
Surfalugnt.se Surfa Lugnt är en organisation med syfte att sprida kunskap om nätets möjligheter och risker, med fokus på barns och ungas säkerhet. Här kan du ställa frågor om nätet till en expertpanel, hitta fakta och lektionsmaterial.
surfalungt.se
För en dialog med de unga
Den viktigaste kunskapen om de ungas vanor på internet får du genom att prata med ditt barn. Öppna för dialog och diskutera olika strategier till hur hen kan agera. Nedan hittar du några ämnen som du kan använda dig av när du pratar med ditt barn.
Var alltid kritisk
Fundera på vad du läser, ser och hör på nätet.
Ljug inte
Använd ditt riktiga namn när du postar eller kommenterar.
Såra ingen
Tänk efter innan du skriver eller delar innehåll som handlar om andra än dig själv.
Säg till
Anmäl det som inte känns okej till hemsidan du ser det på, oavsett om det handlar om dig eller andra.
Tips för de minsta barnen
Flera vuxna anser att teven kanske inte är den bästa barnvakten. På samma sätt kan man tänka gällande surfplattan och mobilen. Vi låter inte våra barn gå omkring ensamma i en storstad, likväl ska vi inte släppa ut dem ensamma på nätet.
Kring 4-5-årsåldern kan vi börja tala med våra barn om att det finns risker på nätet – där finns det personer som kan luras och låtsas vara någon annan. Personer vill och kan göra ”dumma saker”. Dock är det viktigt att inte skrämma barnen. En rädsla skapar nyfikenhet.
Ibland kan det vara lätt att man laddar orden med sina egna rädslor – därför är det viktigt att vara saklig när man pratar med sina barn om svåra och farliga saker.
Barn i förskoleåldern hjälper vi allra bäst genom att tillsammans skapa en gemensam relation till nätet. Det ger oss möjlighet att guida barnen rätt och förebygga att de råkar illa ut senare i livet.
Här följer några tips och råd för dem minstas nätvanor:
- Försök att inte använda teven, surfplattan eller mobilen som en barnvakt, utan utforska enheterna tillsammans ihop med barnet.
- Var med och välj bland appar, spel och filmer
- Uppmuntra barnet när det inkluderar dig i sina nätvanor.
- Berätta om riskerna som finns på nätet utan att skrämmas. Rädsla kan också skapa nyfikenhet.